Sunday, February 12, 2006

Dödböcker och Los Cackerlackos

Den här helgen har varit rätt lugn. Det var tänkt att min minsta lillebror skulle komma, men sen strulade det till sig så det gick inte. Därför hade jag inte så mkt inplanerat, utan har ägnat helgen åt att komma ikapp med lite hemtentor, sova, spela lite WoW och kollat klart på första säsongen av Lost. Dessutom har jag startat en liten makaber undersökning. När jag läste historia för några år sedan skrev jag en uppsats om vad folk i Stora Tuna (ung. Borlänge) hade dött av i slutet av 1700-talet. Det är ganska intressant att läsa gamla dödböcker, man får ut rätt mycket information från dem. Det står vad de hette, om de var eller varit gifta, hur många barn de haft, vilket uppträdande de haft; allt från "Christeligt" till "Någorlunda" och vissa hade "egna religionsmeningar", på vilket sätt de dog och när. En man som tog livet av sig fick t.ex. inte begravas som alla andra, utan skulle begravas på den norra delen av kyrkogården eftersom det ansågs som en mycket stor synd att ta livet av sig. Har nu börjat titta i gamla dödböcker från Torsångs socken, också slutet av 1700-talet. En del material finns utlagt på SVAR:s hemsida som bildfiler på internet, så det är bara att gå in och titta (kostar dock lite grann). Det är rätt intressant att se vad det var folk dog av på den tiden, även om det är lite makabert, folk kunde dö av att få en höskrinda över sig eller av att ramla i bryggkaren. Knappast något som händer idag! Många utdöda sjukdomsnamn finns också med som, "trånsjuka", "moderpassion", "håll och styng", m.m.

För att övergå till något mer upplyftande ska jag och min rolige vän Annika snart åka till Gran Canaria och Los Arcos. Det var lite komiskt, för innan vi beställde resan ringde Annika sina föräldrar och undrade hur vädret brukade vara där i slutet av mars eftersom de varit där flera gånger. Hennes mamma sa att det brukade vara varmt och soligt så då blev vi glada och beställde resan. En stund senare pratade hon med sin pappa som sa att när de hade varit där döpte de om stället till Los Cackerlackos, för att det var så mycket kackerlackor överallt! Det sa han ju såklart EFTER att vi beställt resan! Ja, ja, vi får hoppas att det inte är så många cackerlackos där just i år.






Jag och Annika








Idag har jag inga dagens.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home